Fan vad konstigt det är,
detdär med att livet kan förändras över en över en vecka, över en dag.
När jag tänker på karnevalen så är jag osäker på om jag kanske drömde den
Det funkar inte att vara med om så mycket grejer under så kort tid?
Jag får inte ihop det, kan liksom inte processa det ordentligt
Och utöver allt ofattbart som hände,
så måste jag acceptera att det inte kommer igen.
Någonsin.
Riktigt knepigt.
En av mina nära vänner har blivit sjuk.
Vagt, mentalt sjuk.
Hur hanterar man en sån situation jag vet inte.
"jag älskar dig, du är bäst, stark, underbar, prata med mig"
Säger det ibland fem gånger om dagen men vad ska det hjälpa
Också en sak jag försöker processa men det funkar liksom inte riktigt.
Denna vecka har jag två tentor parallellt.
Itz hell.
Ändå gör jag så mycket skit jag inte borde, stupido.
Tisdags vart krim-häng
Fredags telMah-häng
Lördags SM-finalerna i handboll, skrattade i 50 minuter i tanken på att jag sett fem av spelarna i bara kalsonger och rödvinsfläckar.
Sen grät jag när hippe & leijonberg grät. usch det var hemskt.
sävehof över skuru damer 38-20 (!) Alingsåsjävlarna över Lugi herrar 24-22 sista minuten.
Sen josse- & mattiashäng iaf
Efter jossehäng blev det jonathanhäng
Vid halv sju imorse lämnade han av mig vid bussen
'kör du henne hem för mig'
'aa jag lovar hela vägen till dörren om hon ber mig'
och det var lite vemodigt att gå på den
för att det förmodligen var sista gången iår som vi sågs.
drog lite i hans kavaj men släppte för jag insåg att det får vara så.
Nu ska jag försöka sluta processa de tre ovanstående situationerna jag just nu brottas lite med,
Och istället koncentrera mig på att få klart tentajävlarna.
O-M-O-T-I-V-E-R-A-D
FÖR mucho i huet, det bara snurrar dag som natt.
Kan liksom inte reda ut någonting alls utan det blir bara mos.
Jag längtar
1. till tisdag när jag haft min sista föreläsning fram tills nästa vår (!).
2. till onsdag när jag får lämna in (de förhoppningsvis klara) tentorna och träffa mina älsklingar
3. fredag och göteborg.
4. tills jag orkat gå in o hämtat en till kopp kaffe och flyttat brassestolen från skuggan ut i balkongsolen igen
(kan solen bara chilla o va stilla lite).
Puss och kärlek,
bara kärlek så jag spricker, till alla de människor jag älskar, avundas, ser upp till, avnjuter
söndag 25 maj 2014
måndag 19 maj 2014
Futuralkarneval
asså jag är så uppstressad typ.
hjärtat på högvarv och jag vill bara fortsätta o fortsätta o fortsätta o fortsätta.
detta kan vara den sjukaste veckan och framförallt helgen i hela mitt liv.
jag är så otroligt lycklig att jag har gjort detta,
denna karnevalen har fan ta mig förändrat mig.
jag vill skriva ner allt som hänt för att försöka komma ihåg,
men det är ju helt omöjligt.
ska försöka.
börja förra tisdagen med byggande i foodstock-området
med Inga, otroligt sköna män och jävligt bra musik från min förstärkare.
knåpandet fortsatte under onsdagen, torsdagen och fredagen,
och vi gjorde lite tältnöjen och träffa så många jävla härliga människor.
sen plötsligt var det karneval. bara sådär, väntat sen februari??
på dagen gled vi runt i området, vid 7 gick jag hem o avnjöt Lugis semifinalvinst
o vid 9 kom mina härliga bruttor o män o kalasa, sen gick vi på dansen.
Hela AF-borgen var öppen, 6000 människor och livemusik både uppe och nere.
För att det vart så jäääävla mycket folk tappade jag bort mina raringar.
Jag var ensam i kanske 20 minuter, fick 5 nya telefonnummer (???)
Efter lite otaggande och så beslutade jag att gå,
men precis då hittade jag dom.
Hälften gick men jag o elin stannade 20 minuter till och dansade till grym hiphop.
När jag skulle gå vid halv 4-tiden, så följde en snubbe efter mig o tjöta om att vi skulle hänga,
så ser jag några killar korsa gatan vid lundagård,
jag springer fram o tar tag i någons arm o säger till den andra killen typ
'tack för du följde mig här är mina killpolare ha det bra'
sen lyfter jag blicken mot han jag håller om armen,
ser att detta alltså är jonathan leijonberg,
dvs min största mega ENORMA crush i Lugi handboll.
Jag ser mig omkring på hans polare och ser att jag fantamig står mitt bland halva jävla lugilaget.
Efter ett gäng starstrucks (fast spelade cool.. typ) gick jag armkrok med leijon,
hade espen i högerhanden och var påväg mot en fest med dom.
(som samma dag hamnat i SM-final)
vi kaosade hela jävla natten.
efter öl, rödvin, otroligt avklädda lugispelare (!) och leijon i en lägenhet strosa vi ut i lundagård o gick loss i mitt backstageområde.
vattenkrig och annat piss senare så gick vi till stenugnsbageriet där leijon köpte kanelbullar.
vid halv tio satt vi alltså i solen och käka bullar ihop.
alla följde mig hem till dörren, sen gick jag upp och sov en halvtimme före mitt arbetspass börja.
jobbade med mitt otroligt sköna arbetslag,
josefin W vart precis lika bakfull som jag.
asså jag mådde så dåligt in på eftermiddagen.
min kropp bara stängde av, mådde så frrrruktansvärt dåligt?
vid sju mötte jag upp mina raringar.
chillade lite backstage, kollade hurricane love, före dom andra köpte pizza o vi gick hem till mig
kl XX gick vi tillbaka till foodstock och mös,
käka lite leftovers och drack karnevöl med bra människor.
vid 04 gled Inga och jag hem igen,
blev stötta på av 15-åringar och snacka bra skit.
gick hem o sov några timmar före nästa arbetspass börja söndag em.
jobbade mer bar och träffa skönt folk.
fulla människor tenderar verkligen att inte förstå att bartenders inte dricker.
fylleragg på nyktra = aint so charmin'
någon timme in i passet kliver sju killar in,
tro FAN att andra halvan av Lugi står framför mig och kallpratar o köper käk av mig.
hippes norska och fiiiiiiiinafina leende, bara en barbänk emellan oss.
MMMH.
kl 02 slutade passet,
vi köpte ett gäng öl o gick på avslutningen vid stora scenen.
Så jävla härlig stämning, 900 glada människor och karnevalsmelodin till en stjärnklar natthimmel.
När vi kom tillbaka till området hade våra chefer överraskningar till oss.
Dom körde upp 600 pers på typ fem små podier.
Stog o skrek en stund för att sen plocka upp hur jävla många skumpaflaskor och fiskefjäs-flaskor som helst, och vi gick bara loooooooooooooosss där uppe.
vid 04 gick jag i en armkrok med karnevalscrushen jag haft sen förra tisdagen när vi möttes första gången.
hur nöjd jag kände mig behöver kanske inte diskuteras.
när han tog min hand på ett podie, drog upp mig och visade att han hade precis samma känsla som jag. mmh
men ja, vid 04 trillade vi in på AF-borgen där 600 personer dansade och drack än mer öl.
efter några timmar dans ihop lämnade jag av en väldigt full man och gick istället tillbaka till mina vänner, för att sedan gå tillbaka och kaosa i backstage.
snodde fem kilo ostkuber, ölkorv och karnevöl och gick ut i området för att dansa i tälten.
Efter ytterligare timmar röj stog josefin W och jag på ett tak med trettio andra, sköna människor.
Blåmärken över hela kroppen efter att ha blivit uppdragen i armarna men allt är värt, allt.
vid 10 imorse for vi hemåt en sista gång.
jag vinglade ner för södergatan, lyckligt ovetande om att det var en måndagsförmiddag
och inte socialt accepterat.
Jag har känt så otroligt mycket dessa dagarna.
Hela tiden har jag varit fylld med dessa människors närhet
och all okontrollerbar kaos som kommit med detta.
Givetvis är det tomt nu,
otroligt tomt.
Jag önskar att jag tog med mig leijon in i min lägenhet.
Jag önskar att jag kom ihåg vad min karnevalscrush hette.
Jag önskar att jag sa till Hippe att kicka skiten ur Alingsås på lördag.
Jag önskar att jag hade tagit ett annat par strumpbyxor i fredags.
Jag avskyr känslan när jag inte gjort vad jag kunnat.
Framförallt så tycker jag inte om att slösa på människor,
på once in a lifetime-situationer.
Där vill jag ge allt jag någonsin har.
Men på något sätt,
så har jag ju verkligen det ändå.
Gett mitt allt till denna karneval och alla jag mött i den.
Jag kunde inte drömma om en såhär lyckad karneval.
Vilken jävla erfarenhet asså.
Så magiskt, alltihopa, vartenda sekund i detta.
Jag önskar att jag var bättre på att uttrycka mig i ord.
Men jag hoppas att det på något sätt framgår hur fantastiskt allt detta har varit för mig.
Jag mår, jag saknar.
Det är konstigt att plötsligt kunna sakna leijon till exempel.
Han har alltid varit en dröm, plötsligt är han i mitt liv på något sätt.
Inte bara en spelare på planen som Frida och jag drägglar över.
För en kväll, så var han faktiskt min.
För en kväll var känslan ömsesidig.
Och det är helt fantastiskt, otroligt och helt 100 % osannolikt, ofattbart för mig.
Nu ska jag vila.
Jag ska äta av mina 5 kilo ostkuber,
Jag ska titta på bilder,
diskutera helgen vidare med mina älsklingar som delat den med mig.
Försöka att bara njuta istället för att sakna på detta sättet.
Staden känns tom idag,
otillräcklig.
Jag vill flytta nu.
Byggande i tisdags med Inga o goa män.
I torsdags fick vi i uppdrat att måla en lång bar. För att vi är pizza slice crew vart detta givet.
Vegansk och helt fantastisk passions-cheesecake.
Nattvakt i torsdags
extra uppmärksamhet önskas åt josses telefon + elins face.
Invigningen i fredags.
Dansen!
Pisasha o Morvin!!
Alla på genomgång i ena baren haha..
Stog i en av barerna o avnjöt en stund med tåget.
Sista natten i Jambalayatältet
Kl typ 01 vart det fyrverkerier, hur mycket som helst!
Min ena väska vart fylld med detta när ja vakna haha. 5 kilo ost
hjärtat på högvarv och jag vill bara fortsätta o fortsätta o fortsätta o fortsätta.
detta kan vara den sjukaste veckan och framförallt helgen i hela mitt liv.
jag är så otroligt lycklig att jag har gjort detta,
denna karnevalen har fan ta mig förändrat mig.
jag vill skriva ner allt som hänt för att försöka komma ihåg,
men det är ju helt omöjligt.
ska försöka.
börja förra tisdagen med byggande i foodstock-området
med Inga, otroligt sköna män och jävligt bra musik från min förstärkare.
knåpandet fortsatte under onsdagen, torsdagen och fredagen,
och vi gjorde lite tältnöjen och träffa så många jävla härliga människor.
sen plötsligt var det karneval. bara sådär, väntat sen februari??
på dagen gled vi runt i området, vid 7 gick jag hem o avnjöt Lugis semifinalvinst
o vid 9 kom mina härliga bruttor o män o kalasa, sen gick vi på dansen.
Hela AF-borgen var öppen, 6000 människor och livemusik både uppe och nere.
För att det vart så jäääävla mycket folk tappade jag bort mina raringar.
Jag var ensam i kanske 20 minuter, fick 5 nya telefonnummer (???)
Efter lite otaggande och så beslutade jag att gå,
men precis då hittade jag dom.
Hälften gick men jag o elin stannade 20 minuter till och dansade till grym hiphop.
När jag skulle gå vid halv 4-tiden, så följde en snubbe efter mig o tjöta om att vi skulle hänga,
så ser jag några killar korsa gatan vid lundagård,
jag springer fram o tar tag i någons arm o säger till den andra killen typ
'tack för du följde mig här är mina killpolare ha det bra'
sen lyfter jag blicken mot han jag håller om armen,
ser att detta alltså är jonathan leijonberg,
dvs min största mega ENORMA crush i Lugi handboll.
Jag ser mig omkring på hans polare och ser att jag fantamig står mitt bland halva jävla lugilaget.
Efter ett gäng starstrucks (fast spelade cool.. typ) gick jag armkrok med leijon,
hade espen i högerhanden och var påväg mot en fest med dom.
(som samma dag hamnat i SM-final)
vi kaosade hela jävla natten.
efter öl, rödvin, otroligt avklädda lugispelare (!) och leijon i en lägenhet strosa vi ut i lundagård o gick loss i mitt backstageområde.
vattenkrig och annat piss senare så gick vi till stenugnsbageriet där leijon köpte kanelbullar.
vid halv tio satt vi alltså i solen och käka bullar ihop.
alla följde mig hem till dörren, sen gick jag upp och sov en halvtimme före mitt arbetspass börja.
jobbade med mitt otroligt sköna arbetslag,
josefin W vart precis lika bakfull som jag.
asså jag mådde så dåligt in på eftermiddagen.
min kropp bara stängde av, mådde så frrrruktansvärt dåligt?
vid sju mötte jag upp mina raringar.
chillade lite backstage, kollade hurricane love, före dom andra köpte pizza o vi gick hem till mig
kl XX gick vi tillbaka till foodstock och mös,
käka lite leftovers och drack karnevöl med bra människor.
vid 04 gled Inga och jag hem igen,
blev stötta på av 15-åringar och snacka bra skit.
gick hem o sov några timmar före nästa arbetspass börja söndag em.
jobbade mer bar och träffa skönt folk.
fulla människor tenderar verkligen att inte förstå att bartenders inte dricker.
fylleragg på nyktra = aint so charmin'
någon timme in i passet kliver sju killar in,
tro FAN att andra halvan av Lugi står framför mig och kallpratar o köper käk av mig.
hippes norska och fiiiiiiiinafina leende, bara en barbänk emellan oss.
MMMH.
kl 02 slutade passet,
vi köpte ett gäng öl o gick på avslutningen vid stora scenen.
Så jävla härlig stämning, 900 glada människor och karnevalsmelodin till en stjärnklar natthimmel.
När vi kom tillbaka till området hade våra chefer överraskningar till oss.
Dom körde upp 600 pers på typ fem små podier.
Stog o skrek en stund för att sen plocka upp hur jävla många skumpaflaskor och fiskefjäs-flaskor som helst, och vi gick bara loooooooooooooosss där uppe.
vid 04 gick jag i en armkrok med karnevalscrushen jag haft sen förra tisdagen när vi möttes första gången.
hur nöjd jag kände mig behöver kanske inte diskuteras.
när han tog min hand på ett podie, drog upp mig och visade att han hade precis samma känsla som jag. mmh
men ja, vid 04 trillade vi in på AF-borgen där 600 personer dansade och drack än mer öl.
efter några timmar dans ihop lämnade jag av en väldigt full man och gick istället tillbaka till mina vänner, för att sedan gå tillbaka och kaosa i backstage.
snodde fem kilo ostkuber, ölkorv och karnevöl och gick ut i området för att dansa i tälten.
Efter ytterligare timmar röj stog josefin W och jag på ett tak med trettio andra, sköna människor.
Blåmärken över hela kroppen efter att ha blivit uppdragen i armarna men allt är värt, allt.
vid 10 imorse for vi hemåt en sista gång.
jag vinglade ner för södergatan, lyckligt ovetande om att det var en måndagsförmiddag
och inte socialt accepterat.
Jag har känt så otroligt mycket dessa dagarna.
Hela tiden har jag varit fylld med dessa människors närhet
och all okontrollerbar kaos som kommit med detta.
Givetvis är det tomt nu,
otroligt tomt.
Jag önskar att jag tog med mig leijon in i min lägenhet.
Jag önskar att jag kom ihåg vad min karnevalscrush hette.
Jag önskar att jag sa till Hippe att kicka skiten ur Alingsås på lördag.
Jag önskar att jag hade tagit ett annat par strumpbyxor i fredags.
Jag avskyr känslan när jag inte gjort vad jag kunnat.
Framförallt så tycker jag inte om att slösa på människor,
på once in a lifetime-situationer.
Där vill jag ge allt jag någonsin har.
Men på något sätt,
så har jag ju verkligen det ändå.
Gett mitt allt till denna karneval och alla jag mött i den.
Jag kunde inte drömma om en såhär lyckad karneval.
Vilken jävla erfarenhet asså.
Så magiskt, alltihopa, vartenda sekund i detta.
Jag önskar att jag var bättre på att uttrycka mig i ord.
Men jag hoppas att det på något sätt framgår hur fantastiskt allt detta har varit för mig.
Jag mår, jag saknar.
Det är konstigt att plötsligt kunna sakna leijon till exempel.
Han har alltid varit en dröm, plötsligt är han i mitt liv på något sätt.
Inte bara en spelare på planen som Frida och jag drägglar över.
För en kväll, så var han faktiskt min.
För en kväll var känslan ömsesidig.
Och det är helt fantastiskt, otroligt och helt 100 % osannolikt, ofattbart för mig.
Nu ska jag vila.
Jag ska äta av mina 5 kilo ostkuber,
Jag ska titta på bilder,
diskutera helgen vidare med mina älsklingar som delat den med mig.
Försöka att bara njuta istället för att sakna på detta sättet.
Staden känns tom idag,
otillräcklig.
Jag vill flytta nu.
En romantiserad josse
Mitt älskade foodstock!
Mös
Espen Christensen alltså (!)
Vi hittade ett tält fyllt med energidricka,
det vart nice
Linus (?)
Vi gick loss backstage
Dream team Pisasha och Josein W. Josefin vart precis lika sliten som jag så vi satte oss långt
bak på en bänk i solen medan de andra hade genomgång. Ju mer jag kollar på denna bilden desto mer
inser jag hur tydligt man ser hur äckligt full jag var på morgonen haha...
Lajvet i lördags blev på något sätt komplett när en man som cyklat med bullar fram o tillbaka
heeela dagen förbi oss stannar upp och bara 'ni två, ta varsen bulle' (!!!!!)
Förstå hur god den nybakta bullen var, hur otroligt självgod jag blev o hur bra vi mådde efter det.
Väder-Nils shoppa massa rödvin hos oss!!
Timbuktu!
Backstage nice.
Jobbade inte där egentligen, men smet in o på två minuter hade jag både käk o popcorn
från tältet bredvid. Glid!
Post karneval
måndag 12 maj 2014
lines, closer to the feeling that he is, must be special
plötsligt har det nästan gått två veckor sen jag skrev (?!)
försöker komma på genom att kolla mina bilder?
jag jobbar mycket,
pluggar en del,
går på möte efter möte efter möte efter möte
hösten börjar formas och det känns så behagligt och samtidigt otroligt pirrigt och obehagligt.
en helt ny, främmande vardag och jag är så jävla taggad.
jag är rädd att vi ska tappa varann,
när alla plötsligt är på olika sidor av jordklotet,
men hur skulle det ens kunna hända.
okej PUH.
för att smalna av, chilla ner och leva i NUET;
En fredag i västra hamnen med josse, gunnar o sara. vi mös och åt chips hos josse.
Lördag, toughest med några av mina bästa. Nästa år (!!!) Cissi o jag gick loss på
banan efteråt, täcktes i blåmärken och sår över hela kroppen haha..
På kvällen drog josse o jag på barrunda över möllan lite halvt jätteoplanerat.
Mötte upp Sofia o några andra, tillslut drog vi till KB såklart.
Drog till vibban o mös över en natt.
Det är ju den absolut, tveklöst bästa tiden just nu. Hur ska jag göra för att kunna njuta mer av den??
Jag får panik!
Ärtpesto = mitt nya bästa. + chihuahuatröjan jag fick i fölse av mina bruttor.
tisdagspose
Sen åkte frida o jag till jobbet. Efter jobbet tog vi löpet till KB.
Mötte upp josse & mattias along with nick från bayside (!!!!!!!!!!!!!!!!)
Efter X-antal star strucks över att alkaline trio o bayside var där så kom resten av vårt crew
kryllande över KB och det blev en riktigt jävla bra kväll.
Efter ytterligare en halvtimmes sömn i min egna säng zombieade jag till skanör med ett annat toppgäng.
Vi tog ett midnattsdopp i PISSregn och det var en jävligt dålig men otroligt endorfierande idé.
Efteråt bastade vi och drack öl, mös och lyssnade på sveriges finest musik.
Efter ytterligare timmar, när klockan närmade sig 04 gick tommy o jag loss i bastun med grogg och
förbannat bra pastasallad. Klättrade på hustaket och bara gick lös i det enorma huset.
Morgon, kollektiv huvudvärk och skön stämning. Sen körde Dan hem oss igen.
försöker komma på genom att kolla mina bilder?
jag jobbar mycket,
pluggar en del,
går på möte efter möte efter möte efter möte
hösten börjar formas och det känns så behagligt och samtidigt otroligt pirrigt och obehagligt.
en helt ny, främmande vardag och jag är så jävla taggad.
jag är rädd att vi ska tappa varann,
när alla plötsligt är på olika sidor av jordklotet,
men hur skulle det ens kunna hända.
okej PUH.
för att smalna av, chilla ner och leva i NUET;
banan efteråt, täcktes i blåmärken och sår över hela kroppen haha..
Mötte upp Sofia o några andra, tillslut drog vi till KB såklart.
Det är ju den absolut, tveklöst bästa tiden just nu. Hur ska jag göra för att kunna njuta mer av den??
Jag får panik!
I onsdags spela vi volleyboll i tusen timmar, vi vann inte.
gotte kvällsmat bara
På kvällen drog elin o jag till sara, sen hände VG's och max, med tillhörande walk of shame.
I lördags åkte jag till frida o mös med henne o ida, sex and the city och megacatch up med dessa
två helt underbara människor asså.
Mötte upp josse & mattias along with nick från bayside (!!!!!!!!!!!!!!!!)
Efter X-antal star strucks över att alkaline trio o bayside var där så kom resten av vårt crew
kryllande över KB och det blev en riktigt jävla bra kväll.
Vid kl XX drog munken, harald, peter o jag hem till munken o chillade,
käka pizza och däckade. Dessa bra jävla män och plötsligt kommer jag sakna
dom när jag flyttar och dom ska resa i sommar så jag vet inte om vi ses nå mer.
Bra människor är lite rare på något sätt.
Efter två timmar sömn knatade harald o jag ut i malemötet.
Vi tog ett midnattsdopp i PISSregn och det var en jävligt dålig men otroligt endorfierande idé.
Efteråt bastade vi och drack öl, mös och lyssnade på sveriges finest musik.
förbannat bra pastasallad. Klättrade på hustaket och bara gick lös i det enorma huset.
Nu är jag hemma igen tillslut. Förstörd men ändå inte. Nöjd men också lite uppgiven?
Kan man nästan ha det lite jobbigt bra, sådär att allt ska ju förändras och jag är lite rädd.
Överväldigad och det är mycket som behöver göras.
Mycket kan gå fel nu och jag har lite ont i magen.
Och somsagt det är den bästa tiden nu och hur, vad ska jag göra för att kunna njuta mer av den?
Jag vill inte missa den på något plan och det är svårt.
Puss
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)